328785 besök sedan 2006-09-01 Wilson - SEJCH SEVCH LP Straight Flush Quintuple Star Uppdaterad: 2013-04-12       
 
    Start    
  Om Wilson    
  Resultat    
  Valpar    
  Bilder    
  Gästbok    
  Länkar    
  Nyheter    
  Kalender    
  Bloggen    
  Tiger    
   
 Wilsons blogg
 Tiden går så fort...2013-04-12 17:02

Ja, vad ska man säga... Kan man få fler timmar per dygn för att få livet att gå ihop...

För tillfället så ligger hundträningen lite i vila. Lina tränar dock med Tiger.

I övrigt så har våra liv förgyllts med Emilia, vår underbara lilla dotter.


Kommentera,   Visa kommentarer (0) 

 Wilson åter igen Utmärkelse på Markprov.2011-11-07 07:53
Wilson och jag startade på Markprov ÖKL (A-prov) i lördags. I öppenklassen så måste man få godkänt (Utmärkelse) för att gå upp i vinnarklassen. Vi fixade ju detta förra gången så det var ju redan klart. Eftersom vi inte hunnit starta i vinnarklassen ännu så fick vi fortfarande starta i öppenklassen.

Det var fasanjakt på schemat som skulle genomföras som walkup, trampjakt alltså. Vi fick startnr 7 vilket gjorde att det tog ett tag innan vi kom in. Alla fick dock gå med i linjen för att stöta fasaner. Vi hade också tre spaniels till hjälp.

När vi gått en hundra meter med linjen så började det höga gräset vaja framför oss... Det var vildsvin precis framför näsan på oss, typ 5-8 meter. Som tur var så valde de att ta sig därifrån åt rätt håll dvs. från oss. I samma veva så drog några rådjur ut ur samma gräshobbe. Inga fasaner än dock.

Det tog ett tag innan första fasanen föll men spanielhunden var snabbast och tog den. Det var tur det för den apporten var onödigt lång. När fasanerna väl föll så gjorde också de två första hundarna det, de blev eyewipade av domaren.

När det var vår tur att ställa upp oss så hade vi väldigt högt gräs i terrängen, typ till min axel. Wilson hade inte en chans att se något så när fasanen föll höll jag tummarna för hunden innan oss skulle fixa den vilket han gjorde riktigt snyggt.

Då vår fasan väl föll så var spanielhunden lite väl snabb igen men hussen var snabbare. Han gjorde en målvaktsräddning och kom emellan hunden och fasanen. Jag såg att Wilson hade gjort en bra markering men efter tumultet så visste jag inte vad som skulle hända. När jag skickade Wilson så hade jag glömt att jag var nervös inför faktumet att Wilson aldrig tagit en varm fasan... Det var inget problem kan jag säga... upptaget var det snabbast jag någonsin sett. Först trodde jag att han vände om utan fasanen för det gick så fort att jag inte kunde föreställa mig att det gick att ta en fasan så fort... men det gick! Det blev en väldigt fin markering!

Vi fick ställa upp oss med koppel igen på ena sidan av linjen för att vänta på vår tur igen. Det tog en bra stund innan vi skulle in igen. Några hundar föll och några höll sig kvar. När vi skulle upp vid domaren igen så hann vi gå en bra bit innan något hände. Det som hände var att vi såg 8 vildsvin typ 100 meter framför oss som drog från vänster till höger. Bra! Vi skulle in i såten till vänster när vi gjort klart det vi höll på med. Inget mer föll på kvarvarande så vi gick tillbaka på vägen en bit och skulle in i det värsta jag varit med om. Gräset/vassen var lika högt som jag och vi gick i 10-15cm vatten och gyttja. När första fasen föll så blundade jag och tänkte att detta kan inte vara sant. Som tur var så var det inte vår tur och min parkamrat gjorde det så kanonsnyggt igen. Tack för det tänkte jag! Nu var det dock vår tur på nästa fågel. Tog inte lång tid för den... men den föll längs med linjen en 40 meter bort. Wilson hade ingen chans att markera den men jag gjorde det som tur var. Jag tog ett steg fram och skickade Wilson och höll tummarna. Wilson kom lite för mycket till vänster vilket gjorde att jag kallade tillbaka honom så att vi fick ögonkontakt. Då fick han nya tecken av mig som han tog jättebra. Det tog inte lång tid innan han var i rätt område och där lät jag honom jobba helt själv. När jag hörde publiken - Han har den! - så blev jag ju överlycklig. Hundarna började nu falla av i snabbare takt och vi fick oftare gå in i jakten. Det blev fler kniviga apporter men det var bara att skicka Wilson åt rätt håll så fixade han allt själv. Han har ju en riktigt bra näsa så det var till mycket stor hjälp.

När vi stod på tur kom en fasan och föll längre ut i samma riktning som linjen men jag såg den aldrig och inte Wilson heller. Inte lätt att markera något i detta höga gräset. Men domaren skickade oss efter lite anvisningar. Jag höll tummarna så mycket det gick. Jag såg inget men en fasan lyfte i rätt område så jag antog att han var i närheten. Det tog en bra stund innan publiken hojtade om att han var på väg in med fågeln. Phu!

När vi hämtat några till så kom vi ut i bättre terräng, typ midjehögt gräs. Nu stod vi på tur som tvåa och det var bara vi och parhunden kvar. En fasan föll åt höger men vi såg den aldrig. Parkamraten skickades och fick söka länge men var allt som oftast i fel område. Tillslut fick han kallas in och vi skulle hämta den. Vi fick anvisningar av domaren och jag kände då att detta var helt okej. Den låg utanför linjen över en liten väg. Avståndet var väl typ 40-50 meter. Wilson skickades något till mer till höger enligt min plan. Vinden låg perfekt och när han nått rätt längd blåste jag stopp och sedan höger. Det tog inte lång tid innan han hittade den flyende fasanen. Härligt, efter den eyewipen så var det bara vi kvar. Då var det som en "walk in the park"... näe inte riktigt. Men vi fick hämta en till och så var provet över, domaren hade sett tillräckligt.

Vi fick Utmärkelse igen, den andra raka. Härligt!

Detta är nog en av de roligaste jakterna jag varit med om. Det hände jättemycket under kort tid samtidigt att det var lugnare ibland. Att sedan få stå där ensam kvar på slutet i detta tuffa prov var ju grädde på moset... eller kanske inte... det som var grädden på moset var att vi gick igenom provet utan en endaste negativ notering i domarens bok och att domaren vid prisutdelningen gärna hade skrivit om provet till ett vinnarklassprov på grund av den väldigt svåra terrängen. Detta känns skönt då vi nu vet vad vi håller till och att vi är på väg åt rätt håll i träningen.

Jag är väldigt nöjd med Wilson under hela provet. När jag tog ut honom ur bilen var han ett litet monster men när jakten satte igång förändrades han till en lugn och uppmärksam hund! Bra fotgående, helt tyst, bra lyhördhet på mina signaler, bra viltfinnarförmåga och bra uthållighet. Detta var ett prov som allt gick helt perfekt på från början till slut... hur många gånger händer det egentligen.

Kommentera,   Visa kommentarer (0) 

 Wilson fick Utmärkelse med diplom på Markprov Öppenklass...2011-09-21 07:42
Wilson och jag startade på Markprov Öppenklass. Det är ett a-prov alltså ett jaktprov under riktig jakt. I detta fall klappjakt på änder.

Under första drevet fick vi sitta stilla tills det i stort sett var över. Alla fem hundarna fick sitta okopplade på linje. Vi var andra ekipage i ordningen så det var rätt så nervöst när första hunden skulle skickas... skulle Wilson knalla då... nejdå han satt lugnt och fint vid min sida.

Första apporten var en hyffsat enkel markering men på vägen in så trillade det en fågel 10 meter till höger om honom och då gjorde han som vanligt att han stannade upp för att markera men sedan så kom han in för avlämning. Lite lagom pulshöjning.

Andra apporten blev ett dolt linjetag som han spikade även samma sak med den tredje.

En hund knallade på första drevet men vi tackar dem lite extra... för utan detta hade vi andra nog fått större problem. Anden trillade typ 5 meter framför linjen... hade den fått ligga kvar så hade det blivit jobbigare för oss alla...

Sista drevet var på till stora delar öppet vatten, alltså väldigt mycket plask när änderna föll... Vi fick vänta till det nästan var slut här med... När vi skulle skicka på vår första skulle jag hålla honom raktfram/till höger men Wilson drog till vänster där han hade markerat en skammad... jag tittade på domaren som gav mig lugnande signaler och att jag skulle låta honom fortsätta åt det hållet. Med lite tur så kom han till rätt hobbe med pors och började söka som en tok... mitt under detta så trillar ett gäng fåglar som sköts men som Wilson inte var intresserad av... han fann snart den rätta skammade fågeln och kom in med den flaxande ankan. Phuu...!

De andra apporterna tog vi rakt fram ca 80-100 meter ut. Gick jättebra. Han markerar dofterna på väldigt långa avstånd och gjorde fina uppföljningar på vittringen. Super!

Jag förstod inte riktigt varför vi blev bortplockade efter vår sista apport men domaren tackade så mycket och sa att vi fick ställa oss med de andra och sätta koppel på. Antingen hade vi gjort något galet eller så var domaren nöjd med vad han sett hittills... Nervöst som tusan var det när de två kvarvarande hundarna fick fortsätta apportera i typ 10 minuter till... Än mer nervöst blev det när endast ett diplom plockades fram vid prisutdelningen... Men på det stod det Straight Flush Quintuple Star...!!!!!

Jag är så himla nöjd med Wilson. Detta är nog den start som vi genomfört allra bäst av alla kategorier hittills.

I och med detta så får vi nu starta i högsta klassen som är Vinnarklassen.

Kommentera,   Visa kommentarer (0) 

 Vilken dag det blev i Böda...2011-09-05 19:56

Wilson sprang sig till excellent, CK, 1 Jkk, 2 BHkl och R-cert!

Tiger fick excellent, CK, 2 Jkk, 3 Bhkl!

Messi fick excellent, Ck, 1 junkk och
4Bhkl!

Wilsondottern Kela, Flatterhaft Paula Creamer, tävlade med matte
Lena i Lydkl 1 på lördagen med 1:a pris på 183 poäng och klassvinst! Och på söndagen tävlade de igen och gjorde om bravaden. 1:a pris med 185 poäng och klassvinst! Kela har nu erhållit titeln LPI! Stort grattis till Lena & Kela!

 


Kommentera,   Visa kommentarer (0) 

 Mycket har hänt när tiden har gått...2011-08-20 14:06

För det mesta hinner man inte med allt som man vill när tiden går så himla fort... Men här kommer en kort version av vår sommar.

Många och långa dagar har tillbringats på Snäckö. Wilson & Tiger älskar att vara där.

När vi redan 1,5 vecka innan Flatmästerskapet styrde kosan norrut så var vi på Åland ett par dagar. Därefter bar det iväg upp till Piteå där vi träffade Wilsons pappas Winstons ägare Erica och Micke! Vi fick guidad tur i Piteå! Supertrevligt! Vi hann också med ett himla trevligt besök på Treehotell! Besök detta om ni vill uppleva något häftigt när ni befinner er nordväst om Boden. Vi åkte också förbi platsen där Linas morfar växt upp.

På fredagen bar det iväg de 25 milen söder ut mot Umeå. Vi bodde på ett naturbruksgymnasium. Perfekt boende!

Och så FM dårå... Ja, det gick väl inte som vi hoppats på. Jag är dock väldigt nöjd med Wilson, tyvärr blåste vi bort lite väl mycket poäng för att gå upp i toppen. Men en 10:e plats är jag ändå nöjd med, så också vår poäng, 78! Vi hade inte riktigt det där lilla extra av turen som man behöver... För Lina och Tiger slutade det lite för tidigt tyvärr. Första stationen fick de 20p, vattenmarkering. Gick verkligen jättefint! Nummer två var en enkelmarkering. Lina skickade tyvärr Tiger utan att domaren klappat på axeln och detta resulterade i en nolla! Det var fler som råkade ut för detta. Man fick all info från en funkis innan man gick in på rutan och där föll liksom den viktigaste informationen bort om att man skulle vänta på klartecken från domaren innan man skickade hunden. De tråkiga var att domaren härjade om en massa andra saker som inte funkisen sagt men kunde inte kosta på sig att nämna det viktigaste. Tråkigt! Allt borde vara så klart för alla startande att man inte åker ut på ett enkelt förarfel. Det är väldigt många i UKL och NKL som kör hund för första gången vilket gör att de är nervösare än rutinerade förare... Men, men... man lär sig något nytt i alla fall..

Det som förstör stora delar av upplevelsen från FM är att arrangörerna inte ändrat om i sitt upplägg för hela arrangemanget när de märkt att de inte fick mer än ca 130 startande. De drev hela tävlingen som om det fortfarande var typ 350 hundar till start. Det som jag tänker mest på är att sista stationen i ÖKL och ALLA stationer i EKL var uppdelade på en A- och en B-station. Hundarna delades helt enkelt upp i två olika grupper där ena hälften fick köra en station och den andra hälften fick köra en helt annan station. Detta med olika domare! Ärligt talat, helt sjukt! Vart tog rättvisan vägen? I elit var det endast 28 hundar till start vilket resulterade i att 14 hundar fick gå fem egna stationer och de andra 14 hundarna fick gå fem andra stationer, givetvis var det inte samma domare... Sedan när allt var klart skulle domarna konferera med varandra och bestämma hur mycket avdrag vissa saker skulle ge... Ärligt talat, jag blir så uppretad på detta förfarande... 28 hundar, hur lång tid extra hade det tagit för att få alla hundarna att gå samma stationer? Än mer sannslöst blev det när vi var klara flera timmar innan beräknat! Jag låter bli att nämna att alla finalhundarna utom en var från den ena (enklare?) B-slingan. Tack och lov var vinnaren (ensam) från A-slingan. Det var fler duktiga hundar som borde varit med i final men som gick i fel slinga...

Vi fick i alla fall se duktiga Carina och duktiga Yava i ÖKL-finalen då de placerade sig som tvåa i grundomgången. Superduktiga var de, dessvärre blev det lite problem med markringen men ett tusan så bra fotgående mm! Vi var nog många som faktiskt trodde att Carina och Yava vunnit. De andra hundarna hade verkligen inget fotgående över huvudtaget att tala om. Från publiken sett såg det till och med ut som en förare korrigerade sin hund på ett otillåtet sätt. Men domarna var ju tre-fyra stycken i linjen som "såg" detta och de nöjde sig med att varna. Dessvärre tycket vi nog alla i publiken att ÖKL-finalen blev lite väl kort. Endast en markering och sedan var det över.

Vi hade i alla fall väldigt trevligt med alla som vi träffade under FM och dessa minnen tar vi med oss!

Det är ju också några Wilsonbarn som utmärkt sig lite extra mycket under sommaren!

Pingla och Camilla tog sin andra raka etta i ökl (b-prov) och är nu klara för ekl! Stort grattis!

Tilda och Rune var i utställningsringen och fick CERT!!! Stort grattis!


Kommentera,   Visa kommentarer ( 2 )

 Senaste inlägg
2013-04-12 17:02
Tiden går så fort...
2011-11-07 07:53
Wilson åter igen Utmärkelse på Markprov.
2011-09-21 07:42
Wilson fick Utmärkelse med diplom på Markprov Öppenklass...
2011-09-05 19:56
Vilken dag det blev i Böda...
2011-08-20 14:06
Mycket har hänt när tiden har gått...
 Arkivet
april 2013
november 2011
september 2011
augusti 2011
maj 2011
januari 2011
december 2010
november 2010
oktober 2010
september 2010
augusti 2010
juni 2010
april 2010
februari 2010
januari 2010
info@accitor.se | 0480 - 45 99 50 | Copyright © Accitor 2006